Lycka är en form av mod

morgonpeppingkort-tack-8_3468Eller hur? Ibland är det inte lätt att fortsätta känna sig lycklig, när man möter människor som, av ovana eller mot bättre vetande, vältrar sig i egen eller andras olycka/otur/misslyckanden/allmän olust/uttråkning/… och dessutom förväntar sig att man ska vältra sig med dem, fast man inte vill.

Då krävs det mod att välja en annan väg, eller snarare att fortsätta på sin egen väg, och inte överge det, som man har kämpat för att uppnå.

För många människor förstår inte att det här med att vara lycklig inte alltid kommer per automatik, man har inte ”tur”, man är inte någon annan sorts människa – utan det är någonting som många av oss jobbar hårt för. Genom att ha arbetat igenom gamla trauman/barndom/saker vi blivit utsatta för, släppt det och gått vidare, kanske med hjälp av många timmar hos terapeuten!, genom att dagligen ifrågasätta negativa tankar, vanor och känslor, och medvetet ändra dem till positiva sådana, genom att dagligen arbeta på att höja vår egen energi med hjälp av meditation, motion, tacksamhet, att välja kärlek och glädje, att våga gå mot strömmen och göra sin grej, att våga vara lite avig och välja det som känns rätt i hjärtat. Och så vidare!

Ja, det finns nog människor som föds lyckliga och sedan fortsätter att vara det av bara farten och utan att reflektera över det. Men jag tror att de flesta av oss faktiskt arbetar på det – arbetar dagligen på att må bra, att känna tacksamhet och glädje, att välja lycka.

Så kom inte och försök plocka ner mig från mina rosa moln! Jag tänker stanna där, för det är där jag gör mest nytta för mig själv, min familj, mina vänner och resten av världen.

När jag mår bra, när jag vågar vara lycklig, då hjälper jag även dig som inte kan känna lycka idag, på bästa sätt, för då kan jag räcka ut en hand från mitt moln och dra upp dig hit – inte tvärtom, att du drar ner mig – så kan vi sitta här båda två och doppa fötterna i himlen …

Tack för att du arbetar på din, och därmed hela världens, lycka.

Önskar dig allt gott och mycket lycka!
Carolina

PS. Ett av de allra bästa sätt jag vet att känna lycka går genom att känna tacksamhet. Behöver du påminna dig om att vara tacksam över allt som är bra i ditt liv, så att du kan må ännu bättre och därmed dra till dig ännu mer lycka? Kortet ovan kommer från morgonpeppingkorten Tack, som är till för just precis det. Lycka (!) till!

Tyckte du om det här?

Anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få gratis inspiration från själ & hjärta direkt i din mejlbox! Som ett litet tack får du mitt webinar Bli själsklar – Hitta din inre vägledning & våga börja följa den (värde 500 kr) helt gratis.

Tack för att du finns!

14 Responses to “Lycka är en form av mod

  • Tack Caroline för att du delar med dig!! Jag känner mycket tacksamhet just nu!! kärlek Sofia

  • Jag tycker mig ha upptäckt att alla nog känner lycka innerst inne. Är som glada barn som skuttar omkring. Hur kan man annars skoja och skratta mitt under en depression? Men ofta är det så många mörka moln av rädsla, sorg, smärta, ilska och annat, att man inte når dit.Och har det varit mörker länge kan det vara skrämmande att släppa fram lyckan, det är så ovant. Så visst är lycka en form av mod. Att våga vara glad – det är ju så ovant.
    Tack för att du påminde mig om detta viktiga, som är ytterligare en pusselbit om mig själv. Att lyckan finns där inne, och vill komma ut.

    • Ja, Ann, så tror jag också att det är. För när jag får kontakt med mitt innersta, som jag känner det, är det bara kärlek och lycka och frid där. Men vi människor (med våra hjärnor) kan ibland lägga på så mycket annat över den där glädjen, så vi inte längre hittar fram till den, precis som du skriver. Och till slut kan vi bli vana vid att må sämre än vi skulle behöva, om vi kunde hitta fram till vår egen källa av lycka. ♥ Carolina

  • Tack Carolina!<3
    I say Thank you for this day! It has been a very emotional day for me. I have been happy, grumpy, very sad, crying and its ok! Its healing me when I can accept all this feelings! I was out in the rain this morning dancing and hugging trees, so wonderful healing! I love it! To cry was very good because I could release things in my body. I detta ögonblick känner jag att en del av mig fortfarande är ledsen men också Glad, oerhört TACKSAM och LYCKLIG! Känner oerhört TACKSAMHET att jag kan känna lycka och tacksamhet efter en dag som denna! <3<3

    • Vad underbart det låter, Karin, tack för det! Ja, visst går det att känna både sorg och glädje samtidigt, de är ju inte motpoler utan bara två sidor av samma sak. Och tacksamheten lyfter fram just detta. Tack för att du delar! ♥ Carolina

  • Tack för att du sätter ord på sånt som man behöver bli påmind om lite då och då. En liten vänskaplig puff i rätt riktning precis när man behöver det :-)

    Till dagens text- jag tycker det är så svårt att hantera när andra människor fastnar i den där negativiteten. Hur gör man när man inte bara kan gå där ifrån? Och faktiskt inte vill det heller. Tänker framförallt på en kollega som jag tycker väldigt mycket om men som har det tufft med depressioner och så. Och det går inte en dag utan att allt som inte är bra kommer upp till ytan på något sätt. Hur gör man? Jag har inget emot att lyssna om någon behöver prata av sig, men nu ett år senare…? Jag vill ju inte såra henne heller. Jag har försökt att ge henne andra vinklar kring hur man kan tänka men hon är inte där ännu. Hon kan inte ta emot det. Och jag känner hur hennes missnöje och framförallt misstänksamhet mot alla andra suger musten ur mig. Hon är en go och glad tjej egentligen. Hade jag inte gillat henne hade jag ju bara kunnat stänga av.

    • Tack, Helen, jag tror många känner igen sig i det du skriver! Alla har vi då och då stött på någon som din kollega.

      Enligt min erfarenhet är det bästa vi kan göra i en sådan situation som du beskriver att hela tiden jobba med oss själva. Jag skulle börja varje morgon på jobbet med att skriva ner eller tänka ut fem saker som jag var tacksam över gällande kollegan. Hon är ju, som du själv skriver, en go och glad tjej, så det måste vara mycket som det går att vara tacksam över gällande henne. Då får du bort fokus från det negativa och kan närma dig henne med en betydligt mycket mer positiv inställning.

      Enbart detta kan rädda er relation, om du gör det varje dag.

      Sen kan du lägga till att varje gång du ser henne, så tänker du att du sprinklar kärlek över henne, som om du hade ett kärlekstrollspö som du skickar iväg glitter över henne med, för att du vill att hon ska må bra.

      Det kan låta fånigt, men jag har upplevt så många tillfällen, när en enda liten förändring i min energi – från negativitet, oro, kamp till tacksamhet och kärlek – har påverkat mina relationer på ett helt magiskt sätt. Så jag skulle rekommendera att prova. Hon kommer att märka att du inte längre har den lägre energin som oro ger, och kommer förhoppningsvis att på lite sikt höja sin egen energi när hon är med dig.

      Du kan också bestämma dig för att inte spela med i hennes negativitetsspel, utan gå därifrån när hon är neggig, tänk dig att det bara rinner av dig som en dusch, eller bara släpp det hon säger. Svara tillbaka med någonting positivt varje gång hon säger något negativt.

      Du får prova dig fram! Tack igen för att du skrev, jag tror jag ska skriva ett inlägg om det här, jag tror fler tycker det är intressant.
      ♥ Carolina

      • Tack för ett väldigt bra och givande svar! Och tack för att jag fick vara inspiration till ditt nästa blogginlägg :-D
        Ska tänka på det du skrivit och ta det med mig. Även det du skrev om hur man med sin egen låga energi drar till sig andras negativitet. Det är jag faktiskt medveten om och jobbar hårt på och jag har har kommit långt jämfört mot hur det var förr. Kanske också därför som jag reagerar på andras negativitet nu. Jag ser den tydligare eftersom jag själv är på väg bort i från det. Men än har jag en bit kvar.
        Skillnaden mellan mig och kollegan är väl att min negativitet sitter i huvudet. Den syns inte för andra. Det är jag själv som har väldigt lätt för att bli pessimistisk. Särskilt om min egen person. Men som sagt, jag jobbar på det :-) Tack för att du hjälpte mig ytterligare ett steg på rätt väg.
        Kram Helen

        • Tack, Helen, det värmer att höra att du kände att det gav något! Och stort tack för att du är så medveten, och jobbar med dig själv, det har både du och alla vi andra glädje av. Underbart! Mycket kärlek till dig och varmt lycka till framöver! Kram ♥ Carolina

  • Jag är verkligen glad för din skull och jag känner att det är dit jag är på väg och dethänder att jag har dagar av lycka och de är fantastiska, då tar jag mej tid och njuter!

  • tack för att jag får följa din blogg, intressant och lärorikt. Läsa vad andra ute i denna värld tycker och känner är också skönt att läsa, jag är inte ensam, med många tankar, ibland väldigt jobbiga som jag bär på..
    Jag har nämligen en mamma som suger ut mig på energi, när hon är nere, vi bor inte alls nära varandra, vi träffas nästan inte alls, för hon har en go kompis som bor i skåpet under bänken , om jag säger så.. Hon ger en massa till oss (saker & framförallt pengar ), som förra månaden fick jag låna pengar av henne, då jag bytt jobb, och fick dålig lön. Skönt tänkte jag, hon skall få tillbaka dem nu när jag får lön igen. Men nu krävs det en grundlig förklaring varför jag behövde pengarna, samt att hon anklagar eller vad jag nu skall kalla det, för att massor av pengar går till min bortskämda dotter som får allt hon pekar på.. Jag blir så trött i huvuet, ledsen och nedstämd. Jag orkar inte föklara mig hela tiden gentemot henne. Att stänga av har jag försökt med, och ett tag var det tyst från henne, då man hoppas att hon får en tankeställare om hur hon väljer att leva sitt liv. Min far är tyvärr borta , och hon väljer att sitta ensam där, 120 mil från mig. Men det är ju hennes val och inte mitt. Jag bryr mig helt enkelt inte om henne.. Tårar från min kind strömmar nu ner..
    Kram.. alla ni..

    • Hej Elisabeth, och tack för ditt fina, fina inlägg. Jag tror det finns många som, liksom du, har svårt att förlika dig med t ex föräldrar och andra släktingar kanske särskilt, som det är svårt att släppa (kollegor och bekanta och sådana är ju lättare att inte låta komma inpå skinnet). Ibland är det enda man kan göra att känna tacksamhet för att ens föräldrar givit en livet, att veta i sitt hjärta att de har gjort sitt bästa, även om det inte var vad vi hade velat, och sedan ta tag i sitt eget liv – ta hand om sig själv och sina spillror med kärlek och omtanke. För om vi inte haft föräldrar som tagit hand om oss, kan vi ändå lära oss att ta hand om oss själva. Vi kan ju inte ta ansvar för dem, tänker jag, de är ändå vuxna människor och ska ta ansvar för sig själva, även om de inte alltid klarar av det så bra. Men du kan ta ansvar för dig – det är ditt viktigaste jobb. Se till att du mår så bra som du kan, göra det bästa du kan av allt, försöka att vara den goda förälder till dig själv och till dina barn som du inte själv hade. Och så försöka att släppa taget om föräldern som fortfarande har möjlighet att göra dig illa. Jag menar inte att du måste bryta kontakten, men du behöver nog arbeta med att inte låta henne göra dig så illa. Jag önskar dig med värme all lycka till i ditt arbete, du har allt att vinna. Mycket kärlek ♥ Carolina

Kommentera gärna!