Den verkliga magin i att följa själen – lyser du med hel- eller halvljus?

Om du inte visar hela dig för världen har du bara halvljuset påHej fantastiska du!

För två år sedan, den här tiden på året, hade jag precis hållit ett stort event för knappt tvåhundra kvinnor. Det var en riktig succé. Deltagarna stod i rader efteråt för att tacka mig, många med tårar i ögonen, jag fick översvallande återkoppling och jag fyllde med lätthet mitt mastermind-program som jag bjudit in till under helgen.

Ändå var det något som inte kändes riktigt bra. Jag var totalt utmattad efter eventet, kände mig hängig, väldigt känslig och lite deppig. Jag blev också självkritisk. Visst, jag var glad också, ödmjuk och lycklig för den fantastiskt fina återkopplingen, och ja, jag hade haft roligt och det hade känts jättebra, verkligen. Men ändå … Det var något som skavde, även om det var något litet, och jag kunde inte sätta fingret exakt på vad det handlade om.

Det var som en smula i sängen – även om den är pytteliten så känner du den direkt och den förstör din upplevelse av den annars så sköna sängen, så du vill ta bort den.

Det jag gjorde var att ta kontakt med en coach jag hade följt några år. Hon var en av de bästa i branschen och jobbade med att harmoniera dig själv och allt du gör med din själ – ”align with your soul”.

Jag sa: Jag har följt mitt hjärta i tjugo års tid, och tycker att jag följer min själ, men trots det är det ändå något som skaver. Jag vet inte vad det är – kan du hjälpa mig? Jag skulle vilja känna mig hundra procent i harmoni med mig själv och min själ.

Och tror du inte hon precis veckan efter skulle öppna upp ett coachningsprogram igen efter att inte ha tagit några enskilda klienter på flera år? Förstås. Så jag började hos henne.

Jag insåg att jag hade följt min själ ”light” – nu var det ”hard core” som gällde …

Ganska snabbt förstod jag att det jag hade kallat att ”följa min själ” egentligen mer hade varit att ”följa min själ när det passar mig” … Jag hade lyssnat till och tyckt att jag följt min inre vägledning i tjugo år, och det hade lett till på många sätt fantastiska resultat – men nu ville jag mer, jag ville åt den där sista pusselbiten för att få allt att falla på plats.

Nu handlade det om att …

1) Stämma av precis ALLT med själen.

Det var emellertid inte det svåra, för stämma av med själen hade jag trots allt gjort förut, även om jag inte gjort det riktigt lika mycket som nu.

Det svåra var nästa steg:

2) GÖRA SOM DEN SA.

Där kom utmaningen: Att göra det själen bad mig – även när det kändes obekvämt. Även när jag inte förstod varför. Även när det till och med verkade helt galet!

Men det var det som var hela nyckeln.

Vi ser genast det som avviker

Se framför dig en vit skjorta som är helt ren, så när som på en enda fläck. Vart dras blicken när du tittar på skjortan? Till fläcken, förstås.

Vi ser genast det som sticker ut, det som inte är i harmoni med resten.

Detsamma är det i fråga om att harmoniera med själen. Om du följer själen till 90%, kommer de där 10%-en som inte är i harmoni märkas mer än de 90 som är det – just för att de sticker ut.

Eller så här: De där sista tio procenten kan göra större skillnad i ditt liv än de första nittio.

Varför?

Låt mig förklara det genom att berätta vad som hände förra helgen!

Då höll jag nämligen min inspirationsretreat Shine Your Light med åttio fantastiska kvinnor på Näsby Slott i Täby. Även den här gången stod deltagarna i rader efteråt för att tacka mig, många med tårar i ögonen. Även den här gången fick jag höra översvallande återkoppling. Även den här gången kan jag fylla mastermind-programmet som jag bjudit in till under helgen.

Men det är en stor, stor skillnad: Jag är inte utmattad efteråt. Jodå, jag har varit lite trött, men på ett normalt sätt efter ett sådant här stort projekt. Inget ligga på soffan och gråta av utmattning. Jag har inte heller blivit deppad eller självkritisk, jag har inte legat och ältat allt jag kunde gjort bättre.

Istället känner jag mig genuint glad, uppfylld och tacksam. Jag förminskar inte mig själv, ångrar ingenting, utan njuter bara av hur härligt vi hade det. Inget skaver! I-n-g-e-n-t-i-n-g. Tvärtom. Jag känner mig hel, komplett, tillfreds, precis där jag ska vara.

Och hur blev det nu så här då?

Ja, självklart finns det säkert flera anledningar, men för mig är den allra viktigaste den här: Den här gången var jag mig själv till 100%, med alla delar av mig närvarande och synliga.

Jag var inte enbart civilekonom, entreprenör, författare, coach och högkänslig med en adhd-hjärna (det är ändå många delar av mig själv som jag redan visar!), utan jag var också öppen med hela min andliga sida, de delar jag kallar min prästinna och min Shaman – delar av mig själv som jag inte visat så öppet tidigare.

Alla dessa delar fick vara med och bestämma hur retreaten skulle vara, och alla dessa delar var också med på scenen. Allt, varenda del av eventet, var skapat i harmoni med mig och min själ.

Jag hade ett fantastiskt team som tog hand om allt det praktiska så att jag kunde fokusera på att vara helt närvarande, känna av, hålla och guida gruppen. Jag hade min älskade Shaman-trumma med mig på scenen och gjorde vid ett tillfälle en trumresa med gruppen (åh, m-a-g-i-n!). Jag renade rummet och deltagarna med salvia, vi rensade tillsammans energifältet och fyllde på med ny energi. Jag följde min inre vägledning helt och hållet och agerade på alla impulser jag fick, även när det var ganska udda saker (vilka, naturligtvis, visade sig vara exakt rätt saker) – och jag hade utrymme för det, för jag hade inte detaljplanerat allt i förväg (mina guider hade sagt åt mig att sluta planera i mitten av förra veckan, vilket var läskigt, men visade sig vara genialiskt). På slutet dubbade jag dem högtidligt till Ljusgudinnor och Ledare i Själens era …

Det var så magiskt, med sådan närvaro, och det kändes som om allt skedde i ett slags medskapande mellan mig, mina guider och deltagarna och deras guider – vi gjorde det tillsammans.

För mig kändes det som en slags examen, där jag gick ut med högsta betyg.

Och även om jag egentligen känner mig helt frikopplad från ”resultatet”, det vill säga återkopplingen (för jag gör det här enbart för att jag känner mig guidad att göra det och för att det är roligt – inte för att andra ska tycka att det är bra), så var det, om jag ska vara ärlig, skillnad även på den: Den transformation vi gjorde möjlig under helgen var mycket djupare och mer genomgående än något jag varit med om tidigare.

Historierna jag fick höra, upplevelserna, det bagage som äntligen hade kunnat släppas, de insikter, idéer, synkroniciteter och den inspiration som skedde – allt var på en högre nivå än tidigare, starkare, ännu mer djupgående.

Hur var det nu med fläcken på den vita skjortan?

Jo, så här: Om jag följer själen i det mesta, ja, nästan allt till och med, så blir den biten där jag inte följer själen som fläcken på skjortan: Den förstör allting. Den skjortan vill jag inte ha på mig, för jag kommer bara att se och tänka på fläcken, inte på resten av skjortan.

Men när jag följer själen i allt (vilket betyder att visa och använda alla delar av mig, att dela alla mina gåvor med världen – för jag har fått dem alla just för att jag ska använda dem) så blir hela skjortan vit och jag kan stolt gå iväg och njuta av festen!

Nu kanske du som är entreprenör (eller har ett starkt ego) säger: Okej, det är ju fint att du mår bättre, men det måste ju löna sig också?

Ja, även om det allra viktigaste för mig har varit att jag ska må bra och inte ha något som skaver i mitt liv, så kan jag vittna om att det här jobbet med att följa själen också ger handfasta resultat:

Inte förrän jag började komma från själen i allt har vårt företag blivit lönsamt.

Och det är egentligen inte så konstigt.

Har du träffat någon som är hundra procent i harmoni med själen? Om inte, kan jag berätta att det är människor som man dras till, sådana man vill vara med, hänga med, samarbeta med, köpa av …

Det som händer när vi är helt och fullt harmonierade med själen är att vi blir magnetiska. Vi blir så tydliga med vilka vi är och vad vi har att erbjuda att andra människor (de som är ”rätt” för oss) dras till oss, vill vara med oss, vill köpa av oss, vill samarbeta med oss. Dörrar öppnas, möjligheter uppstår, inspiration och idéer flödar …

Tänk dig själv: Om du går runt och hela tiden känner att något litet skaver, som en sten i skon, då blir du inte riktigt lika närvarande i dina möten, inte riktigt lika helgjuten i dina erbjudanden, inte riktigt lika generös mot andra, inte riktigt lika uppmärksam på och villig att agera på möjligheter som kommer din väg – och så vidare.

Men om du mår som en prinsessa, känner att du är dig själv hela tiden, njuter av att vara du, känner att du bidrar med allt du kan i världen, känner dig hel och uppfylld, då närmar du dig världen med en helt annan energi. Eller hur?

Ett tema som återkom under retreaten var att just våga visa hela sig själv för världen. Alla delar, även de som vi kanske tycker är lite konstiga eller inte till en början förstår hur de passar in med de andra. Men det är först då, när hela du får vara med, som du kan känna dig så hel som du egentligen alltid är, men har glömt. Och det är då, när du syns i hela din unika prakt, som du kan attrahera dina själsfränder och dem som du är här för att hjälpa och arbeta med. Först då.

Och varje del är lika viktig. Vi kan inte gömma någon enda del av oss – den delen blir direkt ”fläcken på skjortan”. För det är helheten som är vår styrka, den kombination som är så unik för var och en av oss.

Det är helheten som är det som gör att vi kan lysa hela vårt ljus i världen.

Så tack för att ni låter mig vara den jag är. Entreprenör, författare, coach, högkänslig, introvert, adhd-hjärna, prästinna och Shaman i en salig blandning. För den saliga blandningen – och säkert ännu mer än det! – är det jag är här för att dela med världen.

Och det är du också. Så våga visa hela dig för världen – vi behöver dig!

Vilka delar av dig gömmer du undan för att du tror att andra ska tycka de är konstiga? Hur skulle det kännas att istället visa dem och vara hela du? Och var kan du känna ”skav” – sånt som du känner inte är hundra procent i linje med vem du är? Berätta i kommentarerna!

Med mycket kärlek,
Carolina

Carolina Gårdheim är grundare av Kreativ Insikt, författare & diplomerad coach för kreativa kvinnor med hjärta som vill leda sig själva & andra i Själens era. Anmäl dig gärna till hennes nyhetsbrev för att få inspiration att leva & leda från själen samt skapa ett liv att älska.

Tyckte du om det här?

Anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få gratis inspiration från själ & hjärta direkt i din mejlbox! Som ett litet tack får du mitt webinar Bli själsklar – Hitta din inre vägledning & våga börja följa den (värde 500 kr) helt gratis.

Tack för att du finns!

3 Responses to “Den verkliga magin i att följa själen – lyser du med hel- eller halvljus?

  • Tack Carolina!
    Jag känner så mycket av det du skriver. Hur ska jag kunna vara mig själv helt och fullt om jag inte visar alla delar. Det ska jag verkligen ta med mig och arbeta mot. Som du skriver, man känner när man ”är där” och är sig själv med andra för det är då det känns magiskt. Kram

  • Vilken spegling ditt inlägg var för mig känner jag. Detta är vad jag begrundar så mycket så nu för tiden – konsten att välja HELA sig själv och det VET jag att jag inte gör. Det är främst det andliga som blir lite ”förskjutet” och ändå är det en så stor del av mig.

    Men vi lever i nya tider nu då vi inte längre kan gömma oss – vår sanning tycks tränga sig igenom hur vi än gör och lyssnar vi inte så uppstår det, som du skriver, ett skav.

    Detta var jobbigt att läsa, men jag vet att det kom till mig av ett skäl och om jag känner mig själv rätt, så följer jag alltid min sanning i slutändan, oavsett vad.

    Så tack Carolina, för detta kraftfulla meddelande och påminnelse om vår sanna essens

    Bless you

    Emelie Jonsson

  • Vilken härlig läsning!
    Har sneglat på dina event och känt att jag skulle vilja gå men så har något fått mig att inte göra det, kanske en känsla av att inte ”passa in” riktigt. Men nu när jag läste din text så önskar jag att hade varit med, för det är precis så jag känner mig, en salig blandning av allt möjligt. Tyvärr vistas jag i miljöer där folk i allmänhet inte förstår mig, kanske därav jag tvekat så att komma på eventen (med risk för ytterligare en plats där folk inte förstår mig och jag känner mig helt udda). Men nu känns det inte tveksamt längre och jag ska hålla ögon öppna för nästa event. Stort tack för att du så generöst och öppet delar med dig av dina tankar, känslor och erfarenheter. Kram!

Kommentera gärna!