Konstig som liten? Grattis!

De vackraste skatterna är gömda där vi mest är rädda för att letaHej fantastiska du!

Vilka härliga sommardagar vi har fått! Jag njuter så otroligt av att äntligen, efter den långa, långa vintern, få ta av mig skorna och gå barfota, direkt på den ljuvliga marken … Det är inget jag har växt ifrån – när jag var liten var det lögn att få på mig ett par skor! Jag gick alltid barfota, hela somrarna igenom och fick läderhud under fötterna. Snö har jag alltid sett på med stor skepsis, för den hindrar mig att gå direkt på marken …  

Som vuxen har jag ofta tänkt på hur kloka barn ändå är, hur väl de vet vad de behöver och vilka de är, även om vi vuxna inte alltid fattar. Inte förrän jag var väldigt vuxen förstod jag intellektuellt det jag redan som barn visste med hela min kropp – att jag behöver jorda mig mycket för att må bra. Annars far jag iväg till andra ställen, andra universum, och är inte här och nu, och kan alltså inte göra det jag är här för att göra.

I min egen familj hittar jag fler exempel.

Vår äldste son har alltid tyckt att middagar med familjen har varit jobbiga. Vi kunde inte förstå varför det var så svårt för honom att sitta still vid bordet och vara trevlig mot oss andra i familjen, när vi nu äntligen sågs för första gången allihopa på hela dagen, efter dagis/skola/jobb … Vi såg hur han led och när han blev större lät vi honom äta själv på sitt rum istället (motvilligt från vår sida, eftersom vi längtade efter att få dela en mysig stund med honom vid middagsbordet, men vi visste ju samtidigt att den inte skulle bli särskilt “mysig” eftersom han inte orkade med den – och varför skulle våra behov stå över hans?). Men fortfarande hade vi svårt att riktigt förstå varför.

Inte förrän han fick sin adhd-diagnos som femtonåring fick vi förklaringen: Så klart! Han har förmågan att ta in många intryck samtidigt, vilket han kommer kunna använda till att bli riktigt bra på något han älskar i framtiden. Men på dagis/i skolan betyder det att han får anstränga sig för att både kunna vara “social och trevlig” och klara alla uppgifter som ges – och han gör det. Med resultatet att han behöver stänga in sig på sitt rum när han kommer hem, vara ensam och vila. Inga fler intryck. Hans kropp talade om för honom redan som liten att han behövde mycket egentid för att handskas med alla dessa stimuli, men han hade inte ord att uttrycka det med. När han fick äta middag på sitt rum orkade han sedan gå och spela fotboll och vara hela lagets “peppare” som fick alla att må bra och ha roligt – och vi fick hem en jätteglad kille efter träningen!   

Vår andra son var ett tag väldigt orolig som liten och kunde till exempel inte vara ensam på ena våningen i huset, trots att han ändå var i en ålder då han “borde” kunna vara det. När han växte upp insåg vi att han väldigt tidigt hade förmågan att länka ihop sammanhang och se förlopp från dåtid till nutid till framtid. Han kunde alltså ovanligt tidigt föreställa sig att en sak leder till en annan och sedan till en tredje och en fjärde (han hade ett välutvecklat konsekvenstänkande, med andra ord) – och du kan ju tänka dig vad ett sånt tänkande kan leda till när man sitter ensam i ett knarrande hus … Inte så konstigt att han hela tiden ville ha hela familjen samlad och på samma plats! Han såg ju allt som skulle kunna hända oss, och var rädd om oss. 

Med tiden har han med vår hjälp lärt sig att förstå den här förmågan och vända den till en tillgång. Istället för att oroa sig är han nu en fena på att just se konsekvenserna av sitt eget och andras beteende, dra slutsatser och förutse vad som kan komma att hända om han gör si eller så. En klok kille, med andra ord! Med en egenskap som, eftersom den blev sedd och utvecklad, han kommer att ha stor glädje av i livet.  

Jag tänker att även om barn inte alltid kan formulera ”det här behöver jag” eller ”sådan här är jag” så talar de ändå om det för oss genom sitt beteende – om vi är beredda att lyssna.

På samma sätt kan du se tillbaka på din egen barndom och genom att vara lite detektiv upptäcka att det där som föräldrarna inte förstod, som kompisarna tyckte var konstigt eller som du själv inte visste hur du skulle hantera, egentligen var din kropp som talade om för dig vad du behövde (och förmodligen fortfarande behöver!) för att må bra eller något som visar på vad som är unikt och speciellt med dig.

Jag är övertygad om att det finns guld att hämta i just de där sakerna som vi egentligen brukar kritisera hos oss själva … Det är där du kan hitta ditt unika geni – din super power!

Kände du dig konstig som barn? Annorlunda? Som om något var fel på dig?

För det första – Grattis, du är normal! Jag tror alla barn känner sig annorlunda på något sätt. Jag har ännu inte mött en enda person som sagt “Jag är som alla andra. Jag är helt normal. Jag är vanlig.” Har du?

För det andra – Grattis, det som du tyckte var konstigt som barn är förmodligen det som gör dig speciell idag …

Hur kärleksfulla föräldrar vi än växer upp med så kommer de flesta av oss att ha några drag som vi har svårare att uppskatt eller förstå oss på. Ibland kan det vara för att vi är annorlunda än våra föräldrar och de därför inte riktigt förstår oss eller förmår se något annat än sig själva i oss. Ibland kan det vara för att våra egenskaper inte stämmer överens med samhällets förväntningar vid just den tidpunkt i historien då vi växte upp och vi var tvungna att gömma dem. Ibland kan det helt enkelt vara så att vi hamnar i miljöer som inte har förmågan att ta in oss över huvudtaget, för de har fullt upp med sig själva.

Min erfarenhet är att det ofta är just de dragen som vi har lite svårt att handskas med som barn, som gör oss speciella, som gör oss till de människor vi är, eller skulle kunna vara, idag. Det är ofta de dragen som bildar grunden för din unika geni-cocktail – grunden för att du ska kunna göra din grej. Det du är här för att göra och vara. ´

Den som vill hitta sin grej uppmanas ofta att fundera över vad de älskade att göra som barn. Så även av mig, för det är en jättebra och högst relevant fråga att ställa sig!

Men den här frågan kan faktiskt vara ännu mer avslöjande:

Vad tyckte du och andra var lite “konstigt” – eller till och med jobbigt – med dig när du var liten? Det kan vara en ledtråd till dina största styrkor idag!

Det är sant. Ta gärna en stund och fundera över vad andra tyckte var lite konstigt – eller till och med jobbigt – med dig som barn? Något som du själv kanske tyckte var jobbigt, för det gjorde att du inte kände att du passade in? Eller något som du hade svårt att förstå, för du såg det inte hos någon annan?

Du kanske hela tiden sa sanningen om världen och dem omkring dig, förmodligen till de vuxnas förtret? Att se det som ligger bakom orden är en styrka som du har stor användning för till exempel som coach, ledare eller debattör.

Du kanske var omöjlig att få på kläder som inte matchade eller inte kunde sova i ett rum med för starka färger? Se till att använda din estetiska blick i det du arbetar med idag! Designer, arkitekt, formgivare?

Du kanske aldrig ville gå på stora kalas, utan hellre stannade hemma ensam eller lekte med en kompis i taget? Jag hoppas att du inte tvingar dig att jobba i kontorslandskap eller ha som jobb att mingla! Nej, använd din förmåga att knyta djupa kontakter med en annan människa i taget och din, förmodligen starka, förmåga till analys, som utvecklas när du spenderar mycket tid på egen hand och kan “höra” dina egna tankar.

Du kanske aldrig förstod varför man skulle sitta still i skolan när du lärde dig så mycket mer om du fick röra på dig samtidigt? Fick du hela tiden höra Varför kan du inte sitta still?  Nu när du kan välja själv hoppas jag att du inte har ett jobb där du måste sitta stilla, utan att du får använda din fantastiska energi till att vara utomhus, röra på dig, resa – och kanske inspirera andra att röra på sig också?

Du kanske hördes och syntes mycket, så mycket att du hela tiden fick höra att du skulle lugna ner dig, inte ta så stor plats, låta andra synas? Men du är ju här för att ta plats! Nu när skolan är slut hoppas jag att du låter dig själv ta den naturliga plats du är här för att ta – som en ledare, en som får saker gjort, en som andra lyssnar på. För du är en naturkraft och ska inte tämjas!

Och så vidare.

Hur var det för dig? Kommentera gärna!

Kritiserar du fortfarande dig själv för att det är något fel på dig, att du är konstig, krånglig, bråkig, känslig, annorlunda? Sluta med det och vänd på biffen: Vad för styrkor kan du hitta i dina “konstigheter”? Eller, vad talar dina ”konstigheter” om för dig att du behöver för att må bra?

Jag lovar att du kommer hitta guldkorn som hjälper dig att må bättre och använda just dina unika talanger och gåvor för att göra gott i världen. För att göra din grej.

Tack för att du finns!

Med mycket kärlek,
Carolina  

Carolina Gårdheim är grundare av Kreativ Insikt, författare & diplomerad coach för kreativa kvinnor med hjärta som vill leda sig själva & andra i Själens era. Anmäl dig gärna till hennes nyhetsbrev för att få inspiration att leva & leda från själen samt skapa ett liv att älska.

Tyckte du om det här?

Anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få gratis inspiration från själ & hjärta direkt i din mejlbox! Som ett litet tack får du mitt webinar Shine Your Light – Hitta din unika gnista & börja lysa som ledare med hjärta, för dig själv & andra, i Själens era (värde 500 kr) helt gratis.

Tack för att du finns!

2 Responses to “Konstig som liten? Grattis!

  • Hej
    Jag har just läst boken Älskade vän för säkert fjärde gången och läste nu detta blogginlägg som går rakt in i mig.

    Jag jobbar med att vända min svaghet som är att jag var ett blygt barn som hela tiden ville bli älskad. Vilket har påverkat hela mitt vuxna liv och mina val, attityder och som nu gett stora konsekvenser.

    Tack för dina ord.

    • Tack, Carina, så glad att det berör och väcker upp. ♥ Carolina

Kommentera gärna!

%d bloggare gillar detta: