Det är dags att hela såren från historien – du har rätt att känna dig trygg

Hej fantastiska du!

”I have a right to be held.” Det är sanningen som kommer ur mitt innersta efter den övning vi gjort på retreaten jag är på, där vi, var och en av oss, har fått bli hållna av en annan kvinna, symboliserande den arketypiska energin av den Stora modern. Att få ligga en stund i hennes famn, älskad, trygg, liten, omhändertagen, hållen, var en fantastisk känsla och många tårar föll i gruppen, både hos dem som blev hållna och dem som höll.

När jag sa orden, ”Jag har rätt att bli hållen”, kändes det så sant i hela min kropp att tårarna kom. Men ändå protesterade en liten del av mig som sa ”Vad då ha rätt? Det är väl ingen rättighet? Att bli hållen är väl en gåva, något som någon annan ger mig? Eller möjligen som jag ger mig själv, när jag själv kliver in i den arketypiska energin? Är det verkligen något jag har rätt till?”

Men meningen satt kvar i mig och på natten drömde jag intensiva drömmar, vaknade upp många gånger och varje gång med ett minnesfragment, en bit av en dröm, en känsla …

Ett fragment handlade om vikten av att känna sig hållen och trygg för att kunna låta sexualitetens livgivande och kreativa kraft få utrymme och kunna flöda fritt i livet. Hur jag, trots att jag själv känner mig trygg i mitt liv och att jag personligen inte blivit utsatt för några sexuella övergrepp, ändå kan känna att i mina gener bor rädsla uppkommen ur generationer och åter generationer av förtryck och övergrepp på kvinnor genom historien. Minnesbilder och drömmar kom upp från krig, där soldater använder våldtäkt som vapen, ett vapen som har kapaciteten att förstöra tilliten i själva kärnan av familjen som kan följa med i generationer, om ingen bryter kedjan.

Ett annat fragment handlade om vikten av att själv känna sig hållen för att kunna hålla andra. Jag ser det gång på gång i mina grupper, hur svårt det kan vara att låta sig själv vara liten, bli omhändertagen, bara vara, slappna av och släppa kontrollen en stund. Hur lätt vi ofta har att hålla andra, men hur mycket svårare det kan vara att hålla oss själva, att stå upp för oss själva, att be om hjälp, att ta emot – stöd, kärlek, omfamningar, beröm och komplimanger, gåvor, … Och hur kan vi acceptera andra som de är om vi inte accepterar hela oss själva, även den del som är liten och behöver en omfamning ibland?

Rädsla och otrygghet från tidigare liv påverkar oss än

Jag fick upp minnen från tidigare liv, då jag och andra kvinnor hindrats från att hålla varandra i de grupper vi samlats i för att dela minnen, historier och kunskap med varandra. Eller för att med gemensam kraft försöka förändra det vi visste var fel. Vi slogs ner, fängslades, togs ifrån våra familjer eller till och med dödades. Så stark var rädslan för vår gemensamma kraft.

Jag kände hur i mitt – och alla kvinnors – dna finns så mycket rädsla och otrygghet som egentligen inte har med vårt liv idag att göra, men som fortfarande påverkar oss. Vi, i den här delen av världen, har kanske aldrig i historien varit tryggare – och förmodligen är det därför som all den här rädslan kommer upp till ytan nu. Så att vi kan se den, hela den och skapa något annat.

På morgontimmarna, då jetlaggen höll mig vaken men jag ändå var för trött för att kliva upp, försökte jag pussla ihop fragmenten från natten till någon form av helhet, någon form av budskap.

Det jag landade i var det här:

Det är dags att inse att vi faktiskt har RÄTT att känna oss trygga, att känna oss omhändertagna, att känna tillit i varenda situation vi är i – från det mest intima till det mest offentliga. Vi har RÄTT att bli hållna.

Och om vi inte känner att vi kan slappna av och vara oss själva, precis som vi är, känna oss accepterade, älskade och hållna, att känna oss trygga, så har vi rätt att gå därifrån.

Eller att säga NEJ, att säga STOPP, att påtala det som är fel. Inte bra acceptera att det är så.

Nästa steg, när vi medvetandegjort den här otryggheten vi känner och försökt försätta oss själva i den trygghet som vi har rätt till, är att göra en reality check:

Var jag verkligen otrygg? Eller var den här rädslan bara en rest från generationers rädsla som jag omedvetet burit på och därför låtit styra mina reaktioner? En rädsla, som egentligen inte hade med situationen idag att göra?

I så fall har vi möjlighet att ta ansvar för våra känslor, erkänna den sorg vi bär på efter årtusenden av förtryck, tacka rädslan för allt den skyddat oss från och göra oss redo att släppa den, för vi behöver den inte längre.

Idag behöver tack och lov de flesta av oss inte vara rädda för att dö för att vi är de vi är eller gör det vi gör (tyvärr ännu inte alla, men jämfört med tidigare i historien ändå oändligt många fler). Idag kan de flesta av oss söka upp och hitta rum, grupper och sammanhang där vi kan känna oss trygga, hållna, sedda och hörda och därigenom bygga upp vår tillit, så att vi inte i vår tur för den vidare till våra barn och barnbarn.

Det är dags för oss kvinnor – och alla som känt förtryck genom historien – att hela våra sår och hitta tillbaka till vår inneboende styrka.

Den styrka som innebär att vi kan vara både den som håller och den som är hållen; att vi känner hela vår egen storhet och samtidigt vet att vi bara är en liten, liten del av det stora alltet; att vi vet att vi kan förkroppsliga energin av Den stora moderns ovillkorliga kärlek både för oss själva och för andra, och samtidigt få ta del av den så att vi kan känna oss trygga och älskade, precis som vi är. Det är sann styrka. Det stora och det lilla, att hålla och bli hållen.

Det här kändes viktigt att dela. Det är dags att bryta generationers rädsla och otrygghet. Du har en rätt att bli hållen, att känna dig trygg.

Varför inte gå hem och be att få lägga dig ner i din partners, din väns eller din förälders knä och bara låta dig bli hållen en stund? Utan krav, utan samtal, bara en känsla av samhörighet, där du får vara liten och omhändertagen. Sedan byter ni. Du håller och representerar den ovillkorliga kärleken, som håller den andra i sin famn. Det är vackert.

Om du inte har en partner, vän eller förälder som du kan göra detta med, så föreställ dig att du ligger i Den stora moderns famn. Den stora modern – Maria Magdalena, Kuan Yin, Shekina, Shakti, Moder Jord, Gaia eller vad du vill kalla henne – är en arketypisk energi vi alla bär inom oss och kan få tillgång till när vi vill. Även om nittio procent av dig känner sig ensam, finns det alltid en del av dig som vet att du alltid är hållen, älskad och trygg i hennes famn. Sök upp den lilla delen och våga slappna av i hennes ovillkorliga kärlek.

För du har en rätt att bli hållen. Att känna dig trygg. Jag kan stå för det nu. Ingen del av mig protesterar längre.

I have a right to be held. You have a right to be held. We have a right to be held.

Vi kan göra det tillsammans. Jag håller dig och du håller mig. Tillsammans är vi så mycket starkare än var och en för sig.

Systrar, som står upp för varandra. Systrar, som håller varandra. Systrar, som ser varandra, hör varandra och skapar en ny värld tillsammans. En värld med mindre rädsla, en värld med större trygghet. En värld där vi alla blir hållna. Där vi alla kan känna oss trygga och älskade, precis som vi är. Den stora moderns värld.

Det vill jag vara med om att skapa. Och jag har redan börjat, med Shine Your Light Sisterhood, Shine Your Light Mastermind, med mina Själsresor. Platser där kvinnor kan samlas och hämta kraft och tillit för att sedan kunna föra ut sitt viktiga ljus i världen. Platser där vi kan hålla varandra.

Vad väcker det här i dig? Kommentera gärna!

Med Den stora moderns ovillkorliga kärlek,
Carolina

Carolina Gårdheim är andlig barnmorska för medvetna ledare i Själens era. Anmäl dig gärna till hennes nyhetsbrev för att få inspiration att leva & leda från själen samt skapa ett liv att älska.

 

Tyckte du om det här?

Anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få gratis inspiration från själ & hjärta direkt i din mejlbox! Som ett litet tack får du mitt webinar Shine Your Light – Hitta din unika gnista & börja lysa som ledare med hjärta, för dig själv & andra, i Själens era (värde 500 kr) helt gratis.

Tack för att du finns!

2 Responses to “Det är dags att hela såren från historien – du har rätt att känna dig trygg

  • Det är så fascinerande att få detta inlägg just idag.
    Jag har nämligen provat att skicka healing till en syster i SYL som jag känner sedan tidigare och vi är öppna mot varandra.

    Hon har upplevt att såå mycket har hänt med henne, dessa 4 ggr vi bokat tid och jag har skickat, under senaste veckan. Det gläder mig mycket!!

    Jag är ny på det här med healing, har bara givit till mina föräldrar tidigare. Det är förbluffande hur mycket egen energi jag får när jag skickar till min vän/ljussyster Jag trodde jag skulle bli trött, urlakad, men inte!

    Och så, igår kväll, då strömmade frisk energi genom henne. Jag blåste bort förkylning och smärta, löste upp knutar och – här kommer det spännande – jag höll henne och gungade henne!!!! Det var en så fin känsla och jag gungade med henne. Jag går liksom in i hennes kropp och gör det jag tror behöver göras och då är jag ju där, med henne, och därmed gungade jag också. Vi hölls båda i någons hand

    Det berör mig starkt att det du nu skriver om är vad som hände oss båda igår kväll när jag var verktyget för att förmedla helande energi och kraft till henne….

    Varmt tack för ditt inlägg!

    Mycket viktigt ämne – inte minst att våga LÅTA sig hållas, eftersom många säkert är rädda för att det ska uppfattas som man vill bli hållen sexuellt. Vi behöver sannerligen neutrala famnar också!
    Vänskapliga famnar.
    Trygga famnar.
    Kravlösa famnar.

    Tack igen

Kommentera gärna!

%d bloggare gillar detta: