Blogg

Lyckan i att inte få allt vi önskar omedelbart

Hej fantastiska du!

Den här sommaren har inte sett ut som någon sommar tidigare, eller hur? Vi har alla på något sätt tvingats förändra vanor, stöpa om planer eller påverkats på andra sätt av ett litet virus som fortsätter att sprida sig oförtröttligt över jorden.

Ibland kan jag förundras över att något så litet att vi bara kan se det i ett mikroskop kan påverka hela världen så massivt, på ett sätt som åtminstone inte jag har sett någon gång tidigare under min livstid … Olyckor, krig, svält, sjukdomar och annat har naturligtvis påverkat många människor världen över. Men jag kan inte minnas något som givit sådan direkt effekt på så många människors liv under så här lång tid.

På ett plan, om vi höjer oss lite över den mänskliga tragik som naturligtvis är en del av det som sker, är det ändå intressant att få vara med om. Vad gör något sådant här med oss som människor? Hur påverkar det oss – våra relationer, våra drömmar, vår tro på livet? Vad för nytt kan komma att födas fram i efterdyningarna av pandemin – både gott och mindre gott?

På ett annat plan, när jag känner mig instängd efter månader av karantän eftersom min älskade man hör till riskgrupperna (han opererade bort en liten bit av ena lungan för några år sedan) och vi, naturligtvis, är väldigt rädda om honom, förundras jag över vad vi ändå klarar av, när vi måste.

Vad är allra viktigast i slutänden?

Jodå, jag har tappat geisten emellanåt, tyckt det varit tråkigt och längtat ut. Men i slutänden – vad är allra viktigast i livet? För mig är det att få vara nära dem jag älskar. Då bleknar allt annat i jämförelse och jag tänker istället på hur extra roligt det kommer att bli när jag återigen ”får” gå och göra naglarna fina, luncha med en väninna, gå på museum eller resa ut i världen igen.

Jag tänker på att vi, som folk, (innan pandemin) aldrig tidigare i historien har haft det så bra, och ändå har vi lyckats må så förhållandevis dåligt psykiskt … En del av det, tror jag, kan ha att göra med att vi har börjat ta vårt välstånd för givet. Det där med kon och båset, du vet.

Så om det är något jag tänker ta med mig från den här märkliga tiden i livet, så är det att inte ta saker och ting för givna, utan att verkligen uppskatta det jag har i varje givet ögonblick. En älskad make, två älskade inte-längre-barn-men-ändå-alltid-barn-för-mig, kära föräldrar, goda vänner, ett fantastiskt hem, sommaren och ljuset, oavsett om det regnar eller är sol, målningen, böckerna, vattnet, blommorna, mitt arbete …

Häromdagen hade vi en efterlängtad fika med kärt besök – utomhus, på avstånd och utan kramar, så som det görs nuförtiden. Det var många månader sedan vi sågs sist. Jag blev plötsligt varse hur jag njöt av varenda minut, och hur jag sög det gottaste ur besöket länge efteråt.

Tidigare hade jag kanske mer tagit mig igenom det, som bara en av alla de tusen sakerna på att göra-listan, något som återkommer då och då helt naturligt. Men nu kändes det inte självklart längre – och då blev det istället en långsamsmältande karamell som jag fortfarande njuter av …

Ibland tror vi att mer av allt – och helst genast! – är svaret på våra frågor, det som ska göra oss lyckliga.

Tänk om det istället är så att vi mår bättre av att inte få allt vi önskar omedelbart …? Att det egentligen är där som lyckan står att finna?

Att längtan, saknad och lite gammal hederlig tristess faktiskt hjälper oss att njuta mer och känna den lycka vi tidigare sökt, men sällan fann, när omedelbar behovstillfredsställelse ständigt var möjlig? (Det kanske till och med är så att det här är själva anledningen till att vi valt att vara här på jorden, i rum-och-tid, istället för någon annanstans, där allt vi önskat redan finns …?)

Det är en tanke som jag tycker är väl värd att fundera en stund på så här i slutet av sommaren. För visst njuter man ännu lite mer av de här sista sommardagarna i augusti, än de i juni eller juli, då det känns som att sommaren är oändlig …?

Oavsett om du är drottning på att njuta varje dag hur du än har det, eller om du, liksom jag, fått lite lättare att njuta av de glädjeämnen som finns när de ransoneras, så önskar jag dig en skön vecka och en fin fortsättning på den ljusare årstiden (för snart blir det mörkare igen – njut på!)

Med ljus, hopp & massor av kärlek,
Carolina

Carolina Gårdheim är andlig barnmorska & coach för energimedvetna ljusledare. Anmäl dig gärna till hennes nyhetsbrev för att få inspiration att leva & leda från själen samt skapa ett liv att älska.

Fler relaterade

Dela gärna

Facebook

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *