Tolkar du attraktionslagen som många andra kan det leda till motsatt resultat mot vad du vill uppnå

Hej fantastiska du!

DIn energi är skapande. Älska hela dig!

Jag brukar inte prata om attraktionslagen. (Istället brukar jag tala om att vår energi är skapande eller att energi följer energi.)

Anledningen är att kunskapen om attraktionslagen tyvärr ofta används på ett sätt som riskerar att leda till precis motsatsen till det man var ute efter från början – och det kan dessutom vara direkt skadligt.

Jag vill helt enkelt inte riskera att någon ska tro att jag menar att de ska göra just det som jag absolut inte vill att de ska göra.

Men nu har jag stött på det här missförståndet en gång för mycket. Det känns därför viktigt att påpeka vad jag ser hända och hur det faktiskt skadar människor.

Det börjar med en historia ...

Historien kan verka banal (en flygresa). Men se den som en symbol för livet – ena stunden händer något som gör att vi hamnar i sjunde himlen, i nästa stund något som får oss att ramla ner i en grop. Vi blir påverkade av det som händer oss, så är det att vara människa. Sen handlar det, som alltid, om hur vi tar emot det som sker.

Nu till historien … 

Igår flög jag till USA för att utveckla mig som retreat-ledare och coach genom att lära av en av de bästa, som finns här.

Första delen av resan mådde jag som en prinsessa! Jag hade blivit uppgraderad till business class för första gången i mitt liv, och njöt till fullo av det stora utrymmet och att få ha ett eget rum, bara för mig. Vilken lyx!

Jag kände hur jag inombords expanderade mina idéer om vad som är möjligt, vad som kan hända och hur bra man kan ha det. Min energifrekvens var på topp, trots lång resa, en fortfarande öm häl och ont om sömn veckan innan.

Men, som så ofta sker i livet, den känslan förbyttes snart mot något annat …

I New York skulle jag byta plan. Jag skulle ha nästan två timmar för bytet, vilket räcker gott och väl, trots att det är en stor flygplats. Men vid landningen fick vi vänta en bra stund på att få komma ner. Sedan tog det en evighet innan bagaget kom – och min väska kom nästan sist av alla …

Fram tills dess hade jag fortfarande svävat runt i sjunde himlen efter min härliga flygresa. Men nu började jag bli lite stressad, så jag frågade personalen om det gick att få gå före kön för att ta mig vidare genom alla moment av passkontroller, hämta ut bagaget och sedan scanna allt bagage igen, lämna in lappar och kolla passet igen – och sedan lämna in väskan för vidare transport till slutdestinationen. Men nej, det gick inte.

Så när jag väl skulle lämna in min väska var det bara en halvtimme kvar tills mitt flyg skulle gå och personalen bedömde att jag inte skulle hinna dit ens om jag sprang (vilket dessutom var uteslutet med min skadade fot).

Jag fick boka om till nästa flight som skulle gå nästan sex timmar senare. Det betydde att jag skulle komma fram en bra bit efter midnatt, och då skulle jag ha varit vaken i ett helt dygn, jag som redan hade ett rejält sömnunderskott.

I det här läget var den expansiva känslan från första delen av resan fullständigt bortflugen. 

Min energi hade sjunkit som en sten.

Det var nu jag läste något om attraktionslagen ...

… och såg hur min upplevelse skulle kunna visa på skillnaden mellan att använda kunskapen om den här lagen på ett sätt som stödjer mig och på ett sätt som skadar mig.

Vad attraktionslagen säger är ju helt enkelt att lika dras till lika. Som du sår får du skörda, som du bäddar får du ligga. Eller med den gyllene regelns ord: Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig.

Alltså: den energinivå du skickar ut i världen kommer attrahera samma energinivå tillbaka. Och det gäller naturligtvis allt som har energi (vilket ju, som bekant, är allt i vår värld) – saker, personer, situationer, händelser, känslor, pengar, möjligheter, inspiration, lösningar och så vidare.

Observera att detta gäller generellt – det är alltså din genomsnittliga energinivå som bestämmer vad du får tillbaka, inte enstaka, kortvariga tankar eller känslor.

Så långt inget särskilt konstigt. 

Men det är ändå här någonstans som det börjar gå fel för många.

För vad gör vi om vi har fått lära oss …

  1. Att vi inte ska skicka ut någon ”låg” eller ”negativ” energi, och
  2. Att vissa känslor har lägre energi än andra (till exempel sorg, förtvivlan, nedstämdhet, frustration och trötthet)?


Jo, för det första dömer vi ut kanske hälften av hela vårt naturliga känsloregister som ”dåligt”
och något vi inte ”får” eller önskar känna.

Och för det andra försöker vi snabbt stänga av eller bli av med den icke önskvärda känslan och istället ”byta ut” den mot en känsla med högre energi, som till exempel glädje, tacksamhet, uppskattning, kärlek, tillit eller lycka.

Det vi missar är detta: Känslor bär på viktiga budskap till oss

Kom ihåg: Vi är människor.

Att vara människa är att ha, känna och tolka känslor – av alla de slag. Allt från högsta eufori och kärlek till djupaste förtvivlan och rädsla.

Känslor är varken ”bra” eller ”dåliga”. Känslor är bara budbärare från vårt inre. De kommer med ett meddelande som säger till exempel jag gillar det här, det här får mig att må bra, det här trivs jag inte med, nu behöver jag sova, det där känns inte schysst och så vidare.

Känslor i sig kan aldrig vara ”fel”.

Känslor – att ha dem eller inte ha dem – definierar oss inte som människor, gör oss varken bättre eller sämre än någon annan.

Känslor är inte heller, egentligen, det som får oss att må bra eller dåligt.

Det som får oss att må mer eller mindre bra är hur vi ser på känslorna och hur vi handskas med känslorna:

Vad tycker vi om känslorna? Hur tänker vi om känslorna?
Hur agerar vi (eller inte) på de budskap som känslorna ger oss?

Känslorna i sig är aldrig problemet. 

Aldrig.

Problemet uppstår när vi dömer känslorna. När vi bestämmer att de är dåliga och något vi inte vill, ska eller tänker ha.

När vi dömer våra känslor skickar vi ut en energi av icke-acceptans ...

Det utbredda missförståndet att vi ska undvika så kallade ”negativa känslor” har lett till att många tränat så intensivt på att inte släppa fram dessa känslor (och därmed stänger av även andra känslor, för du kan inte förtränga en sorts känslor utan att alla känslor dimmas) att de förpassar dem direkt ner i skuggan, i det undermedvetna, utan att ens vara medvetna om att de gör det.

Det är det här som är risken när vi försöker undvika vissa känslor: Att vi dömer och förnekar känslorna (och därmed oss själva, som har dem), förtränger dem och förpassar dem ner i vår så kallade skugga. Ner i vårt undermedvetna. 

Resultat blir då att vi – istället för att skicka ut den höga energi vi tror vi gör när vi tycker oss ha lyckats vända en nedstämdhet till tacksamhet – skickar ut en energi av fördömande, icke-acceptans och förnekande av oss själva … 

Och det var ju inte det vi var ute efter, eller hur?

Men, frågar du kanske, hur gör jag då istället?

Det är egentligen väldigt enkelt.

Tricket är att inte döma känslorna som kommer upp, utan att se dem som just budbärare – lyssna på dem och agera på dem. 

När vi gör det går de över av sig själv. De har fått göra sitt jobb, så de kan lämna oss.

Så här:

  1. Ta emot och känn känslan utan att värdera den.
  2. Vad säger den dig? Ibland är det enkelt att förstå, ibland kan du behöva klura lite. Be din mage om hjälp, den sitter oftare på svaret än huvudet!
  3. Vad vill och kan du göra åt det just nu? Gör det du kan, släpp resten!


Sen försvinner känslan och du kan gå vidare med högre energi än förut
(och därmed attrahera högre energi tillbaka).

Det är alltså helt okej att vara både ledsen, arg, besviken och frustrerad! Hur ska du annars veta vad du älskar, var dina gränser går, vad du längtar efter eller vad du vill?

Känslorna är en av våra viktigaste kommunikationskanaler till vår inre vägledning. Utan dem – ALLA känslorna! – missar vi viktig information från själen.

(Sen kan det ju vara bra att försöka undvika att fastna i evigt ältande, oroande eller bitterhet, men det är inte ämnet för det här inlägget.)

Känner du hur skönt det är att få slappna av och ”vara sig själv”? 

Att få låta känslorna flöda utan att vara orolig för att du förstör för dig själv eller andra?  

Att få tillåtelse att inte försöka så intensivt att vara ”perfekt”, utan istället helt enkelt bara acceptera och älska alla delar av dig själv, inklusive de lite jobbigare känslorna? 

Att inte behöva gömma eller låta bli att låtsas om helt naturliga delar av dig själv, som sorg, ilska eller besvikelse? 

Att låta hela dig finnas och flöda?

Att agera MED dig själv istället för emot?

Ditt jobb: Acceptera, lyssna till och agera på alla dina känslor

Tillbaka till flygplatsen, där jag just fått det i den här stunden jobbiga beskedet att jag inte skulle vara framme på mitt hotell förrän framåt ett på natten, när jag alltså skulle ha varit vaken i ett helt dygn.

Vilka känslor kom upp? Och vad gjorde jag för att inte döma eller skämma mig själv och mina känslor?

  1. Jag blev ledsen och besviken. Jag har lätt för att gråta när jag är trött och stöter på motgångar. Det kan kännas jobbigt och lite pinsamt när jag är på offentliga platser och det har hänt att jag skämts för det här egentligen helt naturliga känslouttrycket. Men nu lät jag det inte hejda mig. Jag försökte varken dölja eller ursäkta mina tårar inför personalen som berättade att jag skulle missa mitt flyg. Jag lät dem bara rinna och kramade om min inre lilla tjej, som har lätt för att känna sig övergiven och osäker på om hon ska klara allt på egen hand. Då lade det sig ganska snabbt och jag kände istället tacksamhet över att det faktiskt fanns en flight till samma kväll – annars hade jag ju fått övernatta på flygplatsen!

  2. Jag blev arg på flygplatspersonalen som inte hade hjälpt mig att hinna med mitt plan. Jag hade kunnat låta den känslan guida mig till informationsdisken, där jag kunde ha berättat om mina upplevelser och lämnat förbättringsförslag för framtida liknande situationer. Men när jag såg hur mycket folk det var överallt på flygplatsen kunde jag, utan att det kändes fel i mig, släppa ilskan och istället känna medkänsla med personalen, som förmodligen gjorde sitt bästa hela tiden för att hinna med allt. Jag kände mig dessutom oändligt tacksam för att jag inte hade det jobbet!

  3. Jag hade ont i foten. Jag tog av mig mina vanliga skor och bytte ut mot de innetofflor med mjuka sulor som jag hade i handbagaget, trots att det kändes lite udda att gå med tofflor på flygplatsen (fnissade lite åt mig själv!). Jag valde ett matställe där jag kunde lägga upp foten. När jag pysslade om mig själv på det här sättet, lyckades jag hitta fram till en känsla av rådighet, att ”jag klarar minsann att ta hand om mig själv”, istället för att tycka synd om mig själv.

  4. Jag var väldigt, väldigt trött. Det var mycket folk överallt och det spelades hög musik i alla restauranger. Jag gick runt tills jag hittade en plats där det var lite lugnare. Tog fram mina brusreducerande hörlurar, satte en påminnelse på mobilen för att inte missa nästa flight, gick in i min egen värld och vilade en stund. När jag hade hämtat lite ny energi kunde jag landa i en liten förväntan: Snart skulle jag äntligen vara framme!

De här exemplen – i all sin enkelhet – visar på hur vi kan agera för att få en känsla att släppa på naturlig väg, istället för att bara ignorera (=förneka) den och försöka forcera fram en känsla med högre vibration.

I alla fallen hade jag istället för att acceptera, lyssna och agera på känslan kunnat tryckt ner den och hittat på trix och knep för att istället byta känslan mot till exempel glädje eller tacksamhet.

Men det är som att måla över en fuktfläck med målarfärg. Tids nog kommer fuktfläcken fram igen – och då blir det ännu jobbigare än om du hade tagit hand om den från början!

Är du med?

Jag kan själv känna att jag ibland slarvar med att vara tydlig med vad jag menar när jag pratar om att höja sin frekvens eller släppa tung energi.

Men egentligen är det enda allt handlar om det här:

Acceptera och älska hela dig, precis som du är!

Det är bara DEN energin – acceptans och kärlek – du vill skicka ut i universum. Det gör du om du tar emot, känner, lyssnar till och agerar på alla dina känslor och inte försöker undvika eller trycka undan någonting.

För du är en helt fantastisk människa. 

Och hela du behövs.

Tack för att du finns.

Med kärlek,
Carolina

Carolina Gårdheim är andlig barnmorska för medvetna ledare i Själens era. Anmäl dig gärna till hennes nyhetsbrev för att få inspiration att leva & leda från själen samt skapa ett liv att älska. 

Fler relaterade

Dela gärna

Facebook

13 svar

  1. Tack Carolina! Din text har gett mig ett nytt perspektiv, ett väldigt viktigt perspektiv. Jag ska omfamna alla mina känslor precis som de är, men inte fastna i dem. Tack!! ✨

  2. Tack Carolina! Eftersom jag jobbar med rosenmetoden sen 18 år tillbaka så kan jag inte leva på annat sätt än att acceptera mina känslor och vara i de. <3 Kärlek från Lotta

  3. Tack så mycket Carolina! Ditt budskap kom verkligen när jag behövde det som mest!! Jag kände mig ledsen och ville ge upp och tänkte att nu förstör jag det jag jobbat mot och för. Så kom dina ord och jag kan se det från ett helt annat håll med en helt annan förståelse! Stort tack!

Kommentera gärna!

Följ mig på Facebook

Följ mig på Instagram

Upptäck andra inlägg

Kategorier